Årets stora mål Race across Austria närmar sig. När backarna i Sverige inte räcker till det jag behöver i kroppen får man ta en helg till i grannlandet. Får med mig mamma och Kajsa och vi tar en helg i området runt Rjukan där jag körde min randorunda tidigare i somras. Mycket höjdmeter på få mil.
Har igen tur med vädret. Får inget regn. Men stor skillnad på att vara nere på backen kontra att vara på fjället. När vi kommer fram på fredagen drar jag direkt iväg på cykeln. Planen är att vi ska käka picknick uppe på toppen och bada i en fjällsjö. Ju längre upp jag kommer desto mer får jag klä på mig. Det blåser rejält och det är verkligen inte som när jag var här tidigare i somras. Får ringa mamma och säga att dom klär sig varmt, tar med ombyte till mig och att badkläderna kan lämnas hemma!
Får en bra första dag med en mjukstart. Lördagen kommer bli jobbig och målet är att köra 6-8 h med så mycket höjdmeter det går. Vi käkar kvällsmat i bilen och blickar ut över fjället. Åker hem till stugan och installerar oss. Tidig kväll och när jag lämnar på lördagen sover dom andra.
Lördagen rullar på bra. Trampar upp och över fjället. Kommer ner till Rjukan, tar av mig lite kläder och börjar klättringen direkt. Känner mig stark och det går så bra. När jag kommer upp har vinden tilltagit och jag väljer att vända så fort dom brantaste partierna är slut. På med kläder och ner igen. Av med kläder och upp igen. Lite jobbigare men känns ändå bra. Börjar fundera på om jag ska va nöjd. Nu har jag ändå gjort tre rejäla stigningar. Men, jag vet ju vad som komma ska. Så jag vänder ner igen för att ta Gaustatoppen en tredje gång.
Det är lärorika dagar. Jag minns ju bara sista turen när det var varmt på toppen. Nu är det allt annat än varmt och jag får en bra reminder på att jag måste packa för kalla nätter och kyla på topparna och nedförsåkningarna. Knän och kropp blir lätt nedkylda och jag vet från tidigare turer att blir kroppen för kall, så stelnar jag till och får jobbigare körning mot slutet. Jag har en reumatisk diagnos och jag behöver ”skydda” kroppen mer än andra känns det som. Vid långa körningar tar kroppen stryk. Och min kropp tar kanske ännu lite mer stryk än en frisk kropp.
Jag beger mig till stugan, är nöjd med dagen. 10 mil och nästan 3800 hm. Vi fixar kvällsmat, hänger i stugan och har en mysig kväll. Jag försöker spendera så mycket tid raklång som det går. Känningar i ryggen, men inte katastrof på något sätt. Funderar över söndagen, förbereder men känner att har jag för ont på söndagen skiter jag i det.
Söndagen kommer och det känns bra. Bestämmer mig för att köra åt andra håller och istället för 2 vändor i brantaste backen tar jag en tur där backarna är snällare. Skrapar ihop 7 mil och 1500 höjdmeter. Kommer hem nöjd och glad. Snabb dusch och sen 8h i bilen hem…
Vaknar på måndagen med en sjukt stel och ond rygg…. Inte det jag behöver just nu!
Lämna ett svar